Fast längtan är brutal

Jag är lite rädd faktiskt...
Imorrn blir det sjukhuset igen.
Jag är rädd att det inte är någon sträckning utan det är cancer och att min framtid kan bli lidande.
En sträckning ska väl gå över på nästan 3 veckor?

Dock tror jag det är en mental grej, för när jag koncentrerar mig på någonting annat försvinner smärtan. Jag kanske är hypokondriker... eller hur det nu stavas.

Och när jag inte kunde plugga spanska eller skriva Game schtuff fick jag en galen idé.
Jag skulle prova mina kortbyxor som jag när jag hade kom till USA.
Med tanke på att jag gått ner 5kg när jag återvände till Sverige under jullovet så var jag rätt säker på att dem skulle sitta annorlunda.

Som vanligt hade jag rätt:

De ljusblåa kortbyxorna ramlar av om jag går i dem.
De svarta sitter väldigt löst på men ramlar inte av.

Känns rätt galet...

Nåt annat som är galet är att jag tycker jag faktiskt är rätt snygg när jag kollar mig själv i spegeln. Blir nästan lite småkär när jag tar fram gitarren spelar Lovetrap och ser det oskyldiga leendet värma upp rummet.

Nej nu ska jag inte gå till överdrift, jag har varken en vacker röst eller ett oskyldigt fint leende.
Men drömma lite kan man väl?

------------------------------------

Fick mitt diplom av Phi Theta Kappa i fredags, till er som alltså trodde att jag hittade på det :)


Den ni!

Puss.

Ignoransen & spelet

Eftersom jag har tråkigt och inte orkar lira Megaman 10 eller gitarr så får jag vädra mina tankar.

Det här spelet innan kärleken verkligen börjar känner jag är smått konstig.

Det gäller att få sig själv att spela så svårfångad och vara lite halvt nonchalant för att verkligen få upp den eftertraktades ögon. Men spelar man för mycket, då tappar man glöden.
Och när man kör en Håkan då minskar intresset hos den andra personen avsevärt (eller så blir man en gummiboll likt det M.A.Numminen beskriver i sin känslomässigt starka låt). För alla vill ju bara ha det man kan inte få.

Varför är det på detta sättet?

Okej... nu gick det inte längre, jävla Numminen förstörde denna poetiska stund och jag känner att jag bara vill gå ut och lägga mig snön och skratta.
Hur underbar är inte den känslan då?

Det ska jag göra i sommar, lägga mig gräset och bara spela gitarr och skratta för mig själv, sådär som bara jag kan.
När jag hittade detta blev det hemlängtan lite större men Williams sista kommentar fick mig även att skratta mer. Puss <3

The bad uppdatererin

Jag får be min få tappra läsare om ursäkt för att det nu blivit lite sämre med läsning.

Jag tänkte skrev en liten "novell" (ja jag väljer att kalla det för en novell) som blev lite av känslodrabbning. Eller tänkte och tänkte, jag har redan skrivit den, men jag vågar inte publicera.
Men kan i alla fall säga att mina känslor tog ett konstigt beslut som faktiskt står sig idag.

---------------------------

Nog om det, jag lyssnar på min lista "Näsa, två splitar & fiasko i idol", som ursprungligen hette "Näsa & en split", för att senare byta namn till "Näsa & två splitar" för att till slut få namnet den bär idag. Egentligen har inte den sista delen någon tillhörighet bland de andra artisterna men för mig spelar det ingen roll. Jag lyssnar på vad som faller mig smaken.

Just nu lyssnar jag på "Oskar Linnros – Vilja Bli".
För nog är det väldigt deprimerande att sitta helt ensam i samma själlösa lägenhet dag efter dag efter dag efter dag. Att höra denna låten hjälper inte precis känslan att försvinna.
Men samtidigt känner jag mig som en egen människa, som en fågel som precis lärt sig flyga eller varför inte som en fånge felaktigt avtjänat ett straff.

Men ibland är det just friheten som gör att vi kan vara fria, och jag vet att jag skulle ge upp min frihet för dig. Men det vågar jag inte säga dig, man är ju lite rädd för att allt ska bli fel.

-------------------------------------------------------

Vad har jag gjort denna helgen mina vänner?

Fredag: Somnar klockan 8, vaknar 11, somnar 1 och den kvällen är förstörd.
Lördag: Chillar hemma, äter flingor, städar & tvättar kläder.
Söndag: Exakt samma som lördagen fast kollat på Elimination Chamber live också.

Nu är ju President's day också en röd dag så jag kan väl skriva vad jag ska göra då också:
Måndag: Gå upp 9, äta flingor, njuta av livet, se på Rögle vs Tingsryd, fira vinsten/sörja förlusten genom att gå och köpa nya flingor (mina flingäventyr kan ni läsa om här) och sen chilla resten av kvällen.

Jag vill inte ha helg, jag hatar helg, jag vill ha något att göra.
Livet är bra jobbigt ibland...

Kulturchock

Ibland så vänds hela ens värld uppochner, man vet inte riktigt vad man ska till.
Idag hände det för mig.

Påväg hem från skolan, med hörlurarna i öronen, med Ipoden i handen mådde jag gött. Plötsligt stannar en bil och någon ropar mitt namn. Det är James, en klasskamrat på spanskan.
Han frågar om jag vill ha skjuts hem, och jag tackar ja. Det var nu min resa skulle börja.

Han berättar att hans lillasyster fyller år och undrar om jag vill joina för pizza. Jag tackar snabbt ja utan en endaste tanke på vad jag gjort.

Åker hem till deras familj, där modern hälsar på mig, en kvinna med grått hår som klär sig som en pensionär hälsar mig välkommen och säger att vi ska åka snart och äta.
James visar mig runt så länge och säger att han ska ner och hämta gitarren.

Jag kollar runt i huset, och märker hur väl kristna familjen är. På en vägg sitter det papper med psalmer skrivna, på gardinerna står det också psalmer som hyllar Gud och jag ser även tavlor som hyllar den allsmäktige.

Jag var faktiskt rädd, jag kände hur mitt hjärta började skaka snabbare och jag visste inte varför. Men kanske var det oron över att det skulle komma frågor om min religion och att jag skulle göra mig bort mig rejält. Jag visste ju att James tro om muslimer och ateister inte var allt för positiv.

Men mer än så var det väl inte.

På väg till pizzerian frågade dem bara om min bakgrund, vad jag vill bli för något och lite vad jag gillade att göra på fritiden. Sen var ju pizzan god och glassen jag fick hemma hos dem.

Fast det känns lite galet att hela familjen satt tillsammans en hel kväll och spela kort och umgicks. Fast ändå på ett bra sätt.
Men visst kändes deras utseende och beteende lite strikt.

Jag kan förstå dem som har en riktig tro för att det är lite som en trygghet i vardagen och att även vissa avstår vissa saker för sin tro, men när man tillslut börjar dra i hästens tyglar för hårt känns det inte rätt. Sen kanske det bara är jag som är för velig.
Allt känns så skumt och jag känner mig konfunderad (vad det nu betyder).

Hmm...

The hitchhiker

Nog för att jag är känd för galenskap men ikväll hände något konstigt.

Jag bestämde mig för att gå och handla klockan 10.3o ikväll (okej, det är lite galet)
När jag väl skulle betala för mina varor hörde jag att kvinnan framför mig sa att det måste vara behändigt att jag tar varorna i ryggsäcken och frågade ifall jag hade gått till affären och erbjöd hon mig skjuts. Även fast jag visste att det var sent kände jag att det var kallt ute och tackade ja.
Efter att ha hjälpt henne att lyfta in hennes matpåsar satte jag mig bilen och fick skjuts till Motellet. Klockan 11 på kvällen.
Hon var imponerad på min språkbegåvning och jag tror hon tyckte min engelska var bra också, fick höra direkt "So you're from Aleq right?" och jag bara på stilren engelska med svenskt accent "nah I'm from Sweden you know liksom". Eller ja inte liksom haha.

Ni kanske jag tycker är modig som gör allt detta. Som svar på det säger jag bara:
You betcha!

Imorrn ska jag äta tacos igen.

Puss <3

Jag & Döden

Under min tid här i USA, har det varit väldigt många dödsfall i hemkommun.

* Han som stämde min 12:a förlorade sin mor.
* Grannens fågel dog, vilket resulterade i att den andra fågeln blev deprimerad.
* En kille från Lima omkom efter att ha kört ATV hem från en fest.
* Två ungdomar kraschade med en bil i Malung.
* En kille från Malung blev stabbad (dock i södra Sverige).
* En liten flicka blev ihjälklämd i Sälen.

Vad vill jag ha sagt med detta?

Jag har nog aldrig varit med så många dödsfall, och detta har bara varit mellan September-Februari, ett halvår alltså. Det är helt sjukt och det får en faktiskt att tänka på hur skört livets tråd är.

Termologi a'la Björn

Enda sen tidernas begynnelse har det myntats många märkvärdiga ord från bloggägarens stora käft, men det finns ett visst ord som har hängt med länge, nämligen:

Motala Speedrun - Att göra något extremt snabbt för att spara in på tid.
Exempel: Jag gjorde en Motala Speedrun på läxan.

Jag undrar själv hur yttrycket kom till, men jag tror det har något med min grannes farfar att göra. Detta är dock bara en ren spekulation.

Eftersom man inte ska döma sig själv, så frågar jag nu istället er om det finns några uttryck jag använder lite väl ofta?

-------------------------

Vad jag tyckte om Super Bowl kan ni läsa här.

-------------------------

Notiser:

70 av 75 på spanskan, plus att mitt spanska program fungerar.

Har börjat öva lite på en ny låt nu, nämligen denna, hahaha.

Har testat Peanutbutter Jelly Sandwich, helt okej (det ska dock ut på matbloggen sen)

Min Diet Mtn Dew är slut, jag behöver nog åka på Walmart snart haha.

Dagen efter att jag skrev förra blogginlägget fick jag mailet jag vill ha... haha. Livet är häftigt.

Jag har sociologi-prov på fredag, är inte redo känner jag. Detta kände jag dessvärre om spanska-provet.

------------------------------

Nu har jag inget att prata om längre, jag vet inte något längre.
Men jag vet i alla fall att jag heter Björn.
Puss.

Super Böwl & Snillet spekulerar

Ska jag se på söndag hemma hos The Bukowskis!

Ska bli riktigt kul! Dessutom håller familjen på Green Bay Packers som är i finalen och då kommer det bli lite mer speciellt.

Har hört att lite grannar ska dit och se på matchen dessutom så det kan nog bli trevligt.

Bästa av allt är att jag får mat där (Bratwurst!).

------------------------------------------------------------------------------

På måndag är det en månad sen jag landade i St. Paul/Minneapolis Airport. Då borde man ju hunnit få ett visst mail också haha, men nej så kul ska det inte vara. Aja...

Under den här tiden har följande saker hänt:

* Fått fixa om gitarren.
* Blivit medlem i Phi Theta Kappa.
* Nya vänner har kommit.
* Frisyren har blivit kortare.
* Jag har köpt nya hörlurar
* Ätit tacos minst 11 gånger.
* Sett Royal Rumble 2011, betyg 6/10

--------------------------------------------------------------------------------------------

Snart ska jag går ner och plugga lite sociologi, blir att läsa kapitel 1 idag & imorrn sen ska jag glida vidare tills kapitel 4 varje dag. Jag är nörd eller over achiever som man säger här.
Illa kanske?

Puss <3

Phi Theta Kappa

Var på deras invigningscermoni, det sög.

Fick ett papper, sen skulle dem ta kort på oss, sen enskilda kort, och sen fick vi kaka och så fick vi gå hem. Det va ju urgott.

Känns gott att jag betala 55 dollar för en kaka, och inte ens god var den!

Nej känns som jag blev lurad.