Världens bästa sport

Om två dagar börjar säsongen för Rögle BK och för att stilla mina hockeylustar har jag kollat på D1: The Mighty Ducks. Nog för att förutsägbarheten är ganska stor, men den ger mig så många minnen!
Allt från när man var 5 år och spelade NHL96 på ett Super Nintendo med favoritlaget Hartford Whalers, till kvällen då pappa lät mig sitta uppe och se på North America vs The World matchen (nog för att jag somna i andra periodpausen men det var fortfarande underbart!), och då jag som 8åring fick åka och se Leksand mot Djurgården med min storebror.
Nog skäms jag över att ha hållit på Leksand men jag var liten och blev hjärntvättat av alla i min närhet (varför jag slutade hålla på Leksand och började hålla på Rögle tar jag upp i ett annat inlägg).

Hockeyn har alltid funnits där för mig, men ändå inte. Många frågar mig varför jag inte spelar. Men det är rätt simpelt. Ingen i min omgivning gjorde det. Jag var dessutom sämst på skridskor i klassen.
I 6:an däremot, efter att ha varit målvakt under en match på gympan, ändrades min uppfattning. Jag höll nollan för vårt lag, med en väldigt oortodox stil. Jag hade en gallerhjälm, hockeyhandskar och två knäskydd. Det gjorde alltså ont att få pucken på sig...
Men jag gav inte upp, utan fortsatte och varje rast spelade vi hockey och jag var alltid sist in i klassrummet. När det var mitten av april låg isen bara kvar på en viss sträcka och allt var blött och slaskigt. Det spelade ingen roll, vi envisades med att köra på även om det nu bara var straffar som gällde. Jag och en kompis tyckte det var så kul så vi tänkte anmäla oss till Malungs hockeylag. Men när vi började 7:an till skolan var allt det borta...
Varenda gång vi nu skulle ha is på gympan fick vi inte spela nå hockey, utan det var bara massa skridskoträning. Inte för att det är illa, men det förstörde väldigt mycket av intresset.

Inte förens på gymnasiet kom det tillbaka, och då efter att David och jag kom fram till att vi skulle varsin hockeytröja och använda när vi hade is på gympan. Och efter lite passningsspel återupptäckte jag hur kul det är att lira.
Vintern efter blev det skridskor varje helg (vilket ledde till att jag körde en bil i diket, men det är en annan historia) och tre HB-landslaget cuper.

Det tycker jag är lite illa med att vara i USA, för nu kommer vinter bli låååååååååååång! Jag menar vad ska jag göra? Jag är en pank student som lever för att käka nudlar och spela gitarr.

En sak är iaf säker, hockeyn kommer alltid finnas där, likt maltbrygden på fredagskvällen.

Nej nu blev det här ett långt inlägg och dags för dagens sötnos:

Dagens sötnos <3

Puss <3